Vad bryr väl sig en ko!

På mina cykelturer i gästrikeskogarna är det sällsynt att jag stöter på mjölkdjur överhuvudtaget. Trots namn som Blankas fäbodar. Hagarna syns igenväxta och enbart på enstaka ställen får jag ett lätt brölande till svar på mina tramptag. Säkert, tänker jag, är många av de stigar jag cyklar på gamla kostigar. Där flyttade sig boskapen till och från mjölkningen.

 

 

Nu möter jag endast vandrande djur på två ben s.a.s. Och det är jag nog oftast rätt nöjd med. Minns fortfarande skräcken vid en mörkercykling när det plötsligt blänkte till från 2 ögon högt upp. Det var då en häst med ryttare. Pust. Tillbaks till korna. Gården vi hämtar mjölk ifrån till våra ostar i Högbo ligger i Järbo. Där vandrar de självmant in till mjölkningen varje dag. Förvisso ingen fäbod men ute är de.

Ostarna ja, det är en vara som har sitt ursprung på fäbodarna där mjölken behövde konserveras på ett eller annat sätt. Fettet kunde syras och kärnas till smör. Mjölken ystas till ost och vasslen kokas ner över öppen eld till mese. När mjölken anländer till Högbo ystas det ost av nästan allt. Vasslen bakas det på och vi gör lite friska drycker men den absolut största delen blir uppskattat tillskott till grisarnas mat.  Under hösten och första kvartalet det här året producerades det ostar för glatta livet i det lilla ysteriet under Hadeels ledning. Ett guld och 2 silver blev resultatet i SM i Mathantverk i oktober. Vi på hotellet är inte den enda men den absolut största kunden. Ca 80 kg ost produceras varje vecka vilket också innebär att ca 80 kg ost bör konsumeras varje vecka med en avsevärd förskjutning dock.

Så i mars försvann plötsligt nästan alla våra potentiella ostätare. Men ostarna låg där och väntade på konsumtion. Korna mjölkade vidare. Nya ostar görs och nya kunder söks med ljus och lykta. Vår lilla butik på hotellet är en av handelsplatserna för dessa fantastiska små eller stora mästerverk. Priset är bestämt av kon: Hon vill inte att hennes mjölk skall reas ut men blir väldigt glad om det som förädlas från hennes spenar kommer människor till godo. Man kan säga att det gör hennes dag.

Så som svar på rubriken säger jag att visst kan det se ut som att hon inte bryr sig men det tror jag att hon gör. Så passa på att stödja lokal matproduktion och åk upp till Högbo och köp några bitar ost. Finns också i Gårdsbutiken och i Popupbutiken på Jerntorget varje torsdag 10-15.

Hjärtligt välkomna.